Bilda ny regering

Valet är räknat och riksdagens 349 mandat är fördelade. Nu ska en regering bildas som riksdagen inte fäller. Här är resultatet, det som hänt hittills, spelreglerna och de regeringar som är tänkbara — räknade på de verkliga mandaten.

Så ser den nya riksdagen ut

Slutligt resultat, fastställt av Valmyndigheten

S, V, MP, C

176

Majoritet — 1 mandat över gränsen

M, SD, KD, L

173

2 mandat från majoritet

308,4 %

9928,0 %

226,1 %

257,0 %

195,3 %

226,2 %

7019,9 %

6217,5 %

Mandat och andel per parti. Tillsammans 349 mandat, varav 175 krävs för majoritet.

Hela resultatet — per valkrets och kommun — finns på resultatsidan. Så röstade Sverige i tidigare val.

Det här har hänt

Ingen regering har tillträtt efter valet. Det som är avgjort, med datum:

13 sep
Valdag
Vallokalerna stängde klockan 20. Räkningen gav S, V, MP och C 176 mandat mot 173 för M, SD, KD och L. Dagens nyheter →
17 sep
Kristersson begär entledigande
Ulf Kristersson lämnade in sin avskedsansökan och kvarstod som partiledare. Talmannen entledigade därmed samtliga statsråd, som sitter kvar som övergångsregering tills en ny regering tillträtt. Dagens nyheter →
18 sep
Andersson får sonderingsuppdraget
Efter samtal med samtliga partier gav talman Andreas Norlén Magdalena Andersson (S) i uppdrag att sondera förutsättningarna för en regering som tolereras av riksdagen. Uppdraget ska redovisas för den talman som väljs när den nya riksdagen samlas. Dagens nyheter →
19 sep
Räkningen fastställd
Länsstyrelsernas slutliga räkning ändrade inga mandat. Åtta ledamöter kryssades in, mot två i valet 2022. Dagens nyheter →
20 sep
V öppnar för extra val
Ida Gabrielsson (V) sa i Agenda att partiet är berett att gå till extra val om C inte förhandlar, och att alla fyra partier måste få inflytande i regeringen. C avböjde att kommentera. Dagens nyheter →
21 sep
Förundersökning om misstänkt valfusk
Riksenheten mot korruption bekräftade en förundersökning om otillbörligt verkande vid röstning i Dalarna. Tre personer förekommer i utredningen, men ingen har delgivits misstanke. Dagens nyheter →
22 sep
C skärper nejet till V
Den V-ledamot som förekommer i utredningen tog timeout men behöll sin riksdagsplats. Centerpartiet, som den 18 september uteslutit V i regeringen, sa samma dag att partiet inte är regeringsdugligt. Dagens nyheter →
23 sep
Andersson: ”Bra samtal”
Magdalena Andersson sa att hon haft bra samtal med de flesta partiledarna och tror sig få ihop en regering. Hon namngav inga partier. Samma dag bekräftade S en uppgörelse med V, MP och C om utskottens ordförandeposter — riksdagens arbetsformer, inte en regering. Dagens nyheter →
27 sep
V röstar på Norlén som talman
M nominerade Andreas Norlén till talman, med stöd av SD, KD och L. Samma kväll sa Ida Gabrielsson (V) i SVT:s Agenda att V röstar på honom, vilket gav Norlén majoritet före omröstningen. S hade velat ha en egen kandidat på posten. Dagens nyheter →
28 sep
Andersson lämnar tillbaka uppdraget — Norlén omvald
Den nya riksdagen samlades. Magdalena Andersson lämnade tillbaka sonderingsuppdraget och sa att V:s besked i talmansfrågan avgjorde: ”Jag kan konstatera att det inte i nuläget finns någon möjlighet för mig att bilda en regering.” Samma dag valdes Andreas Norlén (M) till talman för tredje gången. Dagens nyheter →
29 sep
Riksmötet öppnas
Riksmötet öppnades utan att någon hade sonderingsuppdraget. Varken Magdalena Andersson (S) eller Ulf Kristersson (M) ville ta det. Dagens nyheter →
30 sep
Ny talmansrunda utan uppdrag
Talmannen träffade partierna igen men gav inget nytt sonderingsuppdrag. Tidöpartiernas ledare ville att Andersson prövas i en statsministeromröstning; C och MP ville att uppdraget gick till Kristersson. Dagens nyheter →
2 okt
Andersson får uppdraget igen
Talman Andreas Norlén gav Magdalena Andersson sonderingsuppdraget på nytt, med formell start den 5 oktober och rapport den 12 oktober. Enligt talmannen avslutas uppdraget med en statsministeromröstning, oavsett utfall. Samma dag bjöd C in S, V och MP till ett möte om läget i Sverige, och alla tre tackade ja. Dagens nyheter →

Nästa fastställda datum

Det här är kalender, inte gissningar: datumen följer av grundlagen och riksdagens egen planering, och inträffar oavsett hur förhandlingarna går.

12 okt

Andersson rapporterar till talmannen

Magdalena Anderssons förnyade sonderingsuppdrag redovisas, enligt talmannens besked den 2 oktober. Talmannen har sagt att uppdraget avslutas med en statsministeromröstning. Grundlagen sätter ingen tidsgräns för när förslaget läggs fram — bara att riksdagen röstar inom fyra dagar när det väl är lagt.

Så bildas en regering i Sverige

Fem steg, med paragrafen som styr vart och ett.

1
Talmannen sonderar RF 6 kap. 4 §
Talmannen kallar företrädare för varje partigrupp till samråd och kan ge en partiledare i uppdrag att sondera vilken regering riksdagen kan tolerera. Ett sonderingsuppdrag är inget förslag: det kan ges om och om igen utan att kammaren röstar en enda gång.
2
Ingen omröstning om den avgångna regeringen RF 6 kap. 3 §
Efter ett val prövar riksdagen normalt om den sittande statsministern har stöd. Den omröstningen ska inte hållas om statsministern redan har entledigats — och Ulf Kristersson avgick den 17 september. Processen börjar därför direkt med ett förslag på ny statsminister.
3
Riksdagen röstar — nej-rösterna avgör RF 6 kap. 4 §
Talmannen lägger fram ett förslag och riksdagen röstar inom fyra dagar, utan beredning i utskott. Förslaget är förkastat bara om mer än hälften av ledamöterna — minst 175 — röstar emot. Att lägga ner sin röst har alltså samma verkan som att rösta ja.
4
Fyra förkastade förslag, sedan extra val RF 6 kap. 5 §
Förkastas talmannens förslag upprepas förfarandet. Har riksdagen förkastat fyra förslag avbryts det, och extra val ska hållas inom tre månader. Räknaren avser omröstningar i kammaren, inte sonderingsuppdrag.
5
Regeringen tillträder först i konseljen RF 6 kap. 6 §
Omröstningen gör inte regeringen till regering. Talmannen utfärdar förordnandet, statsministern anmäler sina statsråd för riksdagen, och regeringsskiftet sker vid en särskild konselj inför statschefen. Först då har regeringen tillträtt.

Det är därför siffran som räknas inte är hur många som är för en regering, utan hur många som är beredda att rösta emot. S, V, MP, C har 176 mandat och kan fälla vilket förslag som helst — om alla fyra röstar nej. M, SD, KD, L har 173 och kan inte fälla något på egen hand.

Om det inte går ihop

Två ord som ständigt blandas ihop i rapporteringen, och som betyder helt olika saker.

Extra val — hela landet röstar om

Vägen ut ur ett låst läge. Kallas ofta nyval i vardagsspråk, men grundlagen säger extra val, och skillnaden är mer än ordet.

Utlöses om riksdagen förkastar fyra statsministerförslag i rad. Då avbryts förfarandet och extra val ska hållas inom tre månader (RF 6 kap. 5 §).
Regeringen kan också själv besluta om extra val — men inte i det här läget: en övergångsregering får uttryckligen inte fatta det beslutet, och en ny regering får inte göra det förrän tre månader gått från att den nya riksdagen samlades (RF 3 kap. 11 §).
Ett extra val ger ingen ny fyraårsperiod. De som väljs sitter fram till nästa ordinarie val, som hålls i september 2030 oavsett vad som händer dessförinnan.
Sverige har haft ett enda extra val sedan demokratins genombrott — till andra kammaren 1958.

Omval — en valkrets röstar om

Något helt annat: en rättelse av ett val som gått fel till, begränsad till det område där felet kan ha påverkat utfallet.

Beslutas av Valprövningsnämnden efter överklagande — inte av regeringen, riksdagen eller en domstol.
Kräver att ett fel faktiskt konstaterats och att det kan ha påverkat resultatet. Att en förundersökning pågår är inte i sig ett konstaterat fel.
Nämnden inväntar inte polisutredningen utan prövar överklagandena självständigt.
Efter valet 2026 kom flera tusen överklaganden in under veckan efter uppgifterna om misstänkt valfusk. Vad de leder till var inte avgjort när det här skrevs.

Tänkbara regeringar

Räknat på riksdagens faktiska mandat. Underlag är regeringspartierna plus de partier som förutsätts släppa fram den; resten räknas som nej-röster.

I regeringenSläpper fram utan att sitta med

S och MP i regering, med stöd av V och C

Majoritet i underlaget

Regering: 121
Underlag: 176
Emot: 173

Samma underlag som Anderssons regering 2021–2022, nu med majoritet bakom sig. Det är också den ordning V begärt: Ida Gabrielsson (V) sa den 20 september att alla fyra partier måste få inflytande i regeringen.

C har sagt nej till V i regeringen. Elisabeth Thand Ringqvist den 18 september: ”Vi kan inte se att vi ska sitta i regering med Vänsterpartiet.”

S, MP och C i regering, tolererad av V

Majoritet i underlaget

Regering: 146
Underlag: 176
Emot: 173

En mittenregering där C sitter med och V står utanför men inte fäller. Bygger på att V nöjer sig med inflytande utanför regeringen.

Nooshi Dadgostar (V) sa den 18 september att partiet inte backar från kravet på ministerposter.
V behövs för att nå 175. Utan V:s tolerans faller konstellationen.

S ensamt i regering, tolererad av V, MP och C

Majoritet i underlaget

Regering: 99
Underlag: 176
Emot: 173

Enpartiregering som förhandlar från fall till fall — modellen S använde 2014–2021, då med MP. Kräver att inget av de tre stödpartierna röstar emot.

Ger varje stödparti vetorätt: röstar ett av dem nej tillsammans med M, SD, KD och L passerar nej-sidan 175.

S, MP och V — utan C

Fälls

Regering: 151
Underlag: 151
Emot: 198

Dadgostar öppnade den 18 september för att förhandla med S och MP utan C: ”Jag vädjar till dem att komma till förhandlingsbordet.”

Når inte 175 utan C, och C har uteslutit V i regeringen — inte tvärtom. Röstar C med M, SD, KD och L faller förslaget.

M, KD och L i regering, med stöd av SD

Fälls

Regering: 111
Underlag: 173
Emot: 176

Tidöregeringens konstellation 2022–2026. Kan bara bildas på nytt om något av S, V, MP och C avstår från att rösta emot.

Ulf Kristersson begärde entledigande den 17 september. De fyra partierna på andra sidan passerar tillsammans 175 och kan förkasta ett förslag på egen hand.

S, MP, C och L — Januariavtalets partier

Fälls

Regering: 121
Underlag: 165
Emot: 184

Uppgörelsen 2019–2021, med samma fyra partier. Skulle flytta L från den ena sidan till den andra och göra V:s hållning avgörande.

L ingick i Tidöregeringen och gick till val på den sidan.
Utan V:s tolerans röstar V tillsammans med M, SD och KD emot, och det räcker för att fälla.

Så lång tid tog det förra gångerna

Sedan valdagen

30 dagar

Efter valet 2022 tog det 36 dagar.

Valet 2014

18 dagar

Stefan Löfven valdes den 2 oktober.

Valet 2018

131 dagar

Stefan Löfven valdes den 18 januari 2019, efter att två förslag förkastats.

Valet 2022

36 dagar

Ulf Kristersson valdes den 17 oktober.

Dagar från valdagen till att riksdagen röstade ja till en statsminister.

Pröva en egen regering

Klicka ihop partier och se om de når 175 mandat — med valresultatet, senaste mätningen eller valet 2022 som underlag.

Beräkna mandat utifrån:Valmyndighetens mandatfördelning.

Klicka för att lägga till partier i koalitionen

Välj partier ovan för att börja bygga en koalition.

Pröva en historisk koalition

Vill du också justera procenten själv? → Mandatkalkylatorn