Dagens politik: val, opinion och nya ledare
I dag handlar nyheterna om valet i Israel, svensk opinion och vem som leder Centerstudenter.
Alla partier
Se alla val → Se alla val →
L
Liberalerna
5.3%
Liberalt parti grundat 1934. Fokus på utbildning, integration och individuell frihet.
Hur det gått
Senaste mätningar
Verian
13 september
5.3%
Novus
13 september
5.3%
Ipsos
13 september
5.3%
Nyheter om Liberalerna
Alla nyheter →Om partiet
Partiledare
Simona Mohamsson
Partiledare sedan juni 2025
“Liberalerna sätter individens frihet i centrum. En bra utbildning är grunden för att människor ska kunna forma sina egna liv och bidra till samhället.”
Organisation
Liberalerna(L)
Grundat: 5 augusti 1934
Medlemmar: ca 9 100
Säte: Riksdagshuset, Stockholm
Ungdomsförbund: Liberala ungdomsförbundet
EU-grupp: Renew Europe
Historia
Historisk bakgrund
Liberalerna räknar sin historia tillbaka till 1700-talets liberala idéer och rösträttsrörelsen i början av 1900-talet.
Tidiga föregångare
Frisinnade landsföreningen bildades 1902 ur rösträttsrörelsen, vars symbol var blåklinten. Liberala riksdagsmän som Karl Staaff och Nils Edén drev igenom allmän rösträtt tillsammans med Socialdemokraterna.
Folkpartiet (1934-2015)
Partiet bildades 5 augusti 1934 genom sammanslagning av Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet. Under Bertil Ohlins ledning (1944-1967) växte partiet och nådde över 20% i flera val. Ohlin myntade begreppet "socialliberalism".
Namnbyten
- 1934: Folkpartiet - 1990: Folkpartiet liberalerna - 2015: Liberalerna
Alliansen och regeringsmedverkan
Partiet ingick i Alliansen 2004-2019 och satt i regeringen 2006-2014. Efter Januariavtalet 2019 stödde L först S-regeringen, men bytte sedan linje. Partiet satt i regeringen Kristersson 2022–2026.
Partiledare i urval
Bertil Ohlin (1944-1967), Bengt Westerberg (1983-1995), Jan Björklund (2007-2019), Johan Pehrson (2022-2025), Simona Mohamsson (2025-).
Ideologi
Ideologisk grund
Liberalerna definierar sig som ett liberalt idéparti. Partiets ideologi bygger på individens frihet, marknadens roll och socialt ansvar.
Socialliberalism
Bertil Ohlin myntade begreppet "socialliberalism" på 1940-talet. Idén är att staten i en fri ekonomi har ansvar för de svagaste, och att vissa begränsningar i marknaden måste accepteras. Detta har skapat spänningar mellan socialliberaler och mer marknadsliberala falanger.
Historisk utveckling
Partiet har rört sig från frisinne och social liberalism mot en mer borgerlig profil sedan 1990-talet, med fokus på avregleringar och privatiseringar. Under 2000-talet har skola, EU och integration blivit huvudfrågor.
Kärnfrågor idag
- **Utbildning**: Kunskapsskola, ordning och reda, stärkt läraryrke - **Integration**: Krav på språk, arbete och samhällsorientering - **EU**: Starkt pro-europeiskt, fördjupat samarbete - **Jämställdhet**: Liberalfeminism, lika möjligheter oavsett kön - **Rättigheter**: Starkt fokus på fri- och rättigheter
Partisymbol
Blåklinten kommer från rösträttsrörelsen i Östergötland och symboliserar partiets rötter i kampen för demokrati.
Fakta
Nyckeldata
- Officiellt namn: Liberalerna
- Grundat: 5 augusti 1934 (som Folkpartiet)
- Namnbyte: 1990 (Folkpartiet liberalerna), 2015 (Liberalerna)
- Partiledare: Simona Mohamsson (juni 2025)
- Partisekreterare: Fredrik Brange
- Gruppledare riksdagen: Lina Nordquist
- Medlemsantal: 9 143 (2024)
- Huvudkontor: Riksdagshuset, Stockholm
- Ungdomsförbund: LUF
- Kvinnoförbund: Liberala kvinnor
- EU-grupp: Renew Europe (ALDE)
- Riksdagsmandat: 16 / 349 (2022)
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)
L
Liberalerna
5.3%
→ 0.0 senaste mätningen
Liberalt parti grundat 1934. Fokus på utbildning, integration och individuell frihet.
5.3%
Genomsnitt
5.8%
Högsta (senaste)
3.5%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Utveckling sedan valet 2022
Stora punkter markerar officiella valresultat
Senaste mätningar
Se alla mätningar →Valresultat
Val 2010
24 mandat
7.1%
Val 2014
19 mandat(-1.6)
5.4%
Val 2018
20 mandat(+0.1)
5.5%
Val 2022
16 mandat(-0.9)
4.6%
Nyheter som berör L
Alla nyheter →Otydligt israeliskt valresultat, talmansroll och ett stärkt Tidöövertag
Dagens mediebild domineras av expertbedömningen att valet i Israel gett ett otydligt resultat. I Sverige riktas fokus mot talmannens roll, Tidösidans opinionsläge och en tydlig konflikt mellan mittenpartierna.
Sonderingar, budgetmakt och extravalsrisk pressar det svenska partisystemet
Veckan försköt regeringskrisen från sonderingar till en bredare kamp om budgetmakt, legitimitet och möjliga regeringsunderlag. Centerpartiets försök att hålla en mittenlinje mötte motstånd, samtidigt som extravalshotet blev ett återkommande maktpolitiskt verktyg.
Valfuskutredning och nya majoriteter präglar politikdagen
Dagens rubriker domineras av tre misstänkta i Borlänge och av politiska ombildningar i Stockholm och en region. Parallellt höjs tonen om nationell instabilitet genom Carl Bildts bedömning att risken för extraval är betydande.
Förtalsanmälan, extravalsoro och omritad kommunal makt
En förtalsanmälan mot Socialdemokraterna toppar mediebevakningen, medan Carl Bildt varnar för en betydande risk för extraval. På lokal nivå skapas samtidigt ett brett mittenstyre i Stockholm, och flera partier driver frågor om sjukförsäkring och regeringssamarbete.
Om partiet
Partiledare
Simona Mohamsson
Partiledare sedan juni 2025
“Liberalerna sätter individens frihet i centrum. En bra utbildning är grunden för att människor ska kunna forma sina egna liv och bidra till samhället.”
Organisation
Liberalerna(L)
Grundat: 5 augusti 1934
Medlemmar: ca 9 100
Säte: Riksdagshuset, Stockholm
Ungdomsförbund: Liberala ungdomsförbundet
EU-grupp: Renew Europe
Historia
Historisk bakgrund
Liberalerna räknar sin historia tillbaka till 1700-talets liberala idéer och rösträttsrörelsen i början av 1900-talet.
Tidiga föregångare
Frisinnade landsföreningen bildades 1902 ur rösträttsrörelsen, vars symbol var blåklinten. Liberala riksdagsmän som Karl Staaff och Nils Edén drev igenom allmän rösträtt tillsammans med Socialdemokraterna.
Folkpartiet (1934-2015)
Partiet bildades 5 augusti 1934 genom sammanslagning av Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet. Under Bertil Ohlins ledning (1944-1967) växte partiet och nådde över 20% i flera val. Ohlin myntade begreppet "socialliberalism".
Namnbyten
- 1934: Folkpartiet - 1990: Folkpartiet liberalerna - 2015: Liberalerna
Alliansen och regeringsmedverkan
Partiet ingick i Alliansen 2004-2019 och satt i regeringen 2006-2014. Efter Januariavtalet 2019 stödde L först S-regeringen, men bytte sedan linje. Partiet satt i regeringen Kristersson 2022–2026.
Partiledare i urval
Bertil Ohlin (1944-1967), Bengt Westerberg (1983-1995), Jan Björklund (2007-2019), Johan Pehrson (2022-2025), Simona Mohamsson (2025-).
Ideologi
Ideologisk grund
Liberalerna definierar sig som ett liberalt idéparti. Partiets ideologi bygger på individens frihet, marknadens roll och socialt ansvar.
Socialliberalism
Bertil Ohlin myntade begreppet "socialliberalism" på 1940-talet. Idén är att staten i en fri ekonomi har ansvar för de svagaste, och att vissa begränsningar i marknaden måste accepteras. Detta har skapat spänningar mellan socialliberaler och mer marknadsliberala falanger.
Historisk utveckling
Partiet har rört sig från frisinne och social liberalism mot en mer borgerlig profil sedan 1990-talet, med fokus på avregleringar och privatiseringar. Under 2000-talet har skola, EU och integration blivit huvudfrågor.
Kärnfrågor idag
- **Utbildning**: Kunskapsskola, ordning och reda, stärkt läraryrke - **Integration**: Krav på språk, arbete och samhällsorientering - **EU**: Starkt pro-europeiskt, fördjupat samarbete - **Jämställdhet**: Liberalfeminism, lika möjligheter oavsett kön - **Rättigheter**: Starkt fokus på fri- och rättigheter
Partisymbol
Blåklinten kommer från rösträttsrörelsen i Östergötland och symboliserar partiets rötter i kampen för demokrati.
Fakta
Nyckeldata
- Officiellt namn: Liberalerna
- Grundat: 5 augusti 1934 (som Folkpartiet)
- Namnbyte: 1990 (Folkpartiet liberalerna), 2015 (Liberalerna)
- Partiledare: Simona Mohamsson (juni 2025)
- Partisekreterare: Fredrik Brange
- Gruppledare riksdagen: Lina Nordquist
- Medlemsantal: 9 143 (2024)
- Huvudkontor: Riksdagshuset, Stockholm
- Ungdomsförbund: LUF
- Kvinnoförbund: Liberala kvinnor
- EU-grupp: Renew Europe (ALDE)
- Riksdagsmandat: 16 / 349 (2022)
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)
L
Liberalerna
5.3%
→ 0.0 senaste mätningen
Liberalt parti grundat 1934. Fokus på utbildning, integration och individuell frihet.
5.3%
Genomsnitt
5.8%
Högsta (senaste)
3.5%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Utveckling sedan valet 2022
Stora punkter markerar officiella valresultat
Senaste mätningar
Se alla mätningar →Valresultat
Val 2010
24 mandat
7.1%
Val 2014
19 mandat(-1.6)
5.4%
Val 2018
20 mandat(+0.1)
5.5%
Val 2022
16 mandat(-0.9)
4.6%
Nyheter som berör L
Alla nyheter →Otydligt israeliskt valresultat, talmansroll och ett stärkt Tidöövertag
Dagens mediebild domineras av expertbedömningen att valet i Israel gett ett otydligt resultat. I Sverige riktas fokus mot talmannens roll, Tidösidans opinionsläge och en tydlig konflikt mellan mittenpartierna.
Sonderingar, budgetmakt och extravalsrisk pressar det svenska partisystemet
Veckan försköt regeringskrisen från sonderingar till en bredare kamp om budgetmakt, legitimitet och möjliga regeringsunderlag. Centerpartiets försök att hålla en mittenlinje mötte motstånd, samtidigt som extravalshotet blev ett återkommande maktpolitiskt verktyg.
Valfuskutredning och nya majoriteter präglar politikdagen
Dagens rubriker domineras av tre misstänkta i Borlänge och av politiska ombildningar i Stockholm och en region. Parallellt höjs tonen om nationell instabilitet genom Carl Bildts bedömning att risken för extraval är betydande.
Förtalsanmälan, extravalsoro och omritad kommunal makt
En förtalsanmälan mot Socialdemokraterna toppar mediebevakningen, medan Carl Bildt varnar för en betydande risk för extraval. På lokal nivå skapas samtidigt ett brett mittenstyre i Stockholm, och flera partier driver frågor om sjukförsäkring och regeringssamarbete.
Om partiet
Partiledare
Simona Mohamsson
Partiledare sedan juni 2025
“Liberalerna sätter individens frihet i centrum. En bra utbildning är grunden för att människor ska kunna forma sina egna liv och bidra till samhället.”
Organisation
Liberalerna(L)
Grundat: 5 augusti 1934
Medlemmar: ca 9 100
Säte: Riksdagshuset, Stockholm
Ungdomsförbund: Liberala ungdomsförbundet
EU-grupp: Renew Europe
Historia
Historisk bakgrund
Liberalerna räknar sin historia tillbaka till 1700-talets liberala idéer och rösträttsrörelsen i början av 1900-talet.
Tidiga föregångare
Frisinnade landsföreningen bildades 1902 ur rösträttsrörelsen, vars symbol var blåklinten. Liberala riksdagsmän som Karl Staaff och Nils Edén drev igenom allmän rösträtt tillsammans med Socialdemokraterna.
Folkpartiet (1934-2015)
Partiet bildades 5 augusti 1934 genom sammanslagning av Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet. Under Bertil Ohlins ledning (1944-1967) växte partiet och nådde över 20% i flera val. Ohlin myntade begreppet "socialliberalism".
Namnbyten
- 1934: Folkpartiet - 1990: Folkpartiet liberalerna - 2015: Liberalerna
Alliansen och regeringsmedverkan
Partiet ingick i Alliansen 2004-2019 och satt i regeringen 2006-2014. Efter Januariavtalet 2019 stödde L först S-regeringen, men bytte sedan linje. Partiet satt i regeringen Kristersson 2022–2026.
Partiledare i urval
Bertil Ohlin (1944-1967), Bengt Westerberg (1983-1995), Jan Björklund (2007-2019), Johan Pehrson (2022-2025), Simona Mohamsson (2025-).
Ideologi
Ideologisk grund
Liberalerna definierar sig som ett liberalt idéparti. Partiets ideologi bygger på individens frihet, marknadens roll och socialt ansvar.
Socialliberalism
Bertil Ohlin myntade begreppet "socialliberalism" på 1940-talet. Idén är att staten i en fri ekonomi har ansvar för de svagaste, och att vissa begränsningar i marknaden måste accepteras. Detta har skapat spänningar mellan socialliberaler och mer marknadsliberala falanger.
Historisk utveckling
Partiet har rört sig från frisinne och social liberalism mot en mer borgerlig profil sedan 1990-talet, med fokus på avregleringar och privatiseringar. Under 2000-talet har skola, EU och integration blivit huvudfrågor.
Kärnfrågor idag
- **Utbildning**: Kunskapsskola, ordning och reda, stärkt läraryrke - **Integration**: Krav på språk, arbete och samhällsorientering - **EU**: Starkt pro-europeiskt, fördjupat samarbete - **Jämställdhet**: Liberalfeminism, lika möjligheter oavsett kön - **Rättigheter**: Starkt fokus på fri- och rättigheter
Partisymbol
Blåklinten kommer från rösträttsrörelsen i Östergötland och symboliserar partiets rötter i kampen för demokrati.
Fakta
Nyckeldata
- Officiellt namn: Liberalerna
- Grundat: 5 augusti 1934 (som Folkpartiet)
- Namnbyte: 1990 (Folkpartiet liberalerna), 2015 (Liberalerna)
- Partiledare: Simona Mohamsson (juni 2025)
- Partisekreterare: Fredrik Brange
- Gruppledare riksdagen: Lina Nordquist
- Medlemsantal: 9 143 (2024)
- Huvudkontor: Riksdagshuset, Stockholm
- Ungdomsförbund: LUF
- Kvinnoförbund: Liberala kvinnor
- EU-grupp: Renew Europe (ALDE)
- Riksdagsmandat: 16 / 349 (2022)
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)