Ett jämnt val och svåra regeringssamtal
Valet blev mycket jämnt och ingen sida fick en enkel väg till makten. Nu måste partierna förhandla om en ny regering.
Alla partier
Se alla val → Se alla val →
L
Liberalerna
5.3%
Liberalt parti grundat 1934. Fokus på utbildning, integration och individuell frihet.
Hur det gått
Senaste mätningar
Verian
13 september
5.3%
Novus
13 september
5.3%
Ipsos
13 september
5.3%
Nyheter om Liberalerna
Alla nyheter →Om partiet
Partiledare
Simona Mohamsson
Partiledare sedan juni 2025
“Liberalerna sätter individens frihet i centrum. En bra utbildning är grunden för att människor ska kunna forma sina egna liv och bidra till samhället.”
Organisation
Liberalerna(L)
Grundat: 5 augusti 1934
Medlemmar: ca 9 100
Säte: Riksdagshuset, Stockholm
Ungdomsförbund: Liberala ungdomsförbundet
EU-grupp: Renew Europe
Historia
Historisk bakgrund
Liberalerna räknar sin historia tillbaka till 1700-talets liberala idéer och rösträttsrörelsen i början av 1900-talet.
Tidiga föregångare
Frisinnade landsföreningen bildades 1902 ur rösträttsrörelsen, vars symbol var blåklinten. Liberala riksdagsmän som Karl Staaff och Nils Edén drev igenom allmän rösträtt tillsammans med Socialdemokraterna.
Folkpartiet (1934-2015)
Partiet bildades 5 augusti 1934 genom sammanslagning av Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet. Under Bertil Ohlins ledning (1944-1967) växte partiet och nådde över 20% i flera val. Ohlin myntade begreppet "socialliberalism".
Namnbyten
- 1934: Folkpartiet - 1990: Folkpartiet liberalerna - 2015: Liberalerna
Alliansen och regeringsmedverkan
Partiet ingick i Alliansen 2004-2019 och satt i regeringen 2006-2014. Efter Januariavtalet 2019 stödde L först S-regeringen, men bytte sedan linje. Partiet satt i regeringen Kristersson 2022–2026.
Partiledare i urval
Bertil Ohlin (1944-1967), Bengt Westerberg (1983-1995), Jan Björklund (2007-2019), Johan Pehrson (2022-2025), Simona Mohamsson (2025-).
Ideologi
Ideologisk grund
Liberalerna definierar sig som ett liberalt idéparti. Partiets ideologi bygger på individens frihet, marknadens roll och socialt ansvar.
Socialliberalism
Bertil Ohlin myntade begreppet "socialliberalism" på 1940-talet. Idén är att staten i en fri ekonomi har ansvar för de svagaste, och att vissa begränsningar i marknaden måste accepteras. Detta har skapat spänningar mellan socialliberaler och mer marknadsliberala falanger.
Historisk utveckling
Partiet har rört sig från frisinne och social liberalism mot en mer borgerlig profil sedan 1990-talet, med fokus på avregleringar och privatiseringar. Under 2000-talet har skola, EU och integration blivit huvudfrågor.
Kärnfrågor idag
- **Utbildning**: Kunskapsskola, ordning och reda, stärkt läraryrke - **Integration**: Krav på språk, arbete och samhällsorientering - **EU**: Starkt pro-europeiskt, fördjupat samarbete - **Jämställdhet**: Liberalfeminism, lika möjligheter oavsett kön - **Rättigheter**: Starkt fokus på fri- och rättigheter
Partisymbol
Blåklinten kommer från rösträttsrörelsen i Östergötland och symboliserar partiets rötter i kampen för demokrati.
Fakta
Nyckeldata
- Officiellt namn: Liberalerna
- Grundat: 5 augusti 1934 (som Folkpartiet)
- Namnbyte: 1990 (Folkpartiet liberalerna), 2015 (Liberalerna)
- Partiledare: Simona Mohamsson (juni 2025)
- Partisekreterare: Fredrik Brange
- Gruppledare riksdagen: Lina Nordquist
- Medlemsantal: 9 143 (2024)
- Huvudkontor: Riksdagshuset, Stockholm
- Ungdomsförbund: LUF
- Kvinnoförbund: Liberala kvinnor
- EU-grupp: Renew Europe (ALDE)
- Riksdagsmandat: 16 / 349 (2022)
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)
L
Liberalerna
5.3%
→ 0.0 senaste mätningen
Liberalt parti grundat 1934. Fokus på utbildning, integration och individuell frihet.
5.3%
Genomsnitt
5.8%
Högsta (senaste)
3.5%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Utveckling sedan valet 2022
Stora punkter markerar officiella valresultat
Senaste mätningar
Se alla mätningar →Valresultat
Val 2010
24 mandat
7.1%
Val 2014
19 mandat(-1.6)
5.4%
Val 2018
20 mandat(+0.1)
5.5%
Val 2022
16 mandat(-0.9)
4.6%
Nyheter som berör L
Alla nyheter →Ett låst mandatläge öppnar för en osäker regeringsbildning
Valet gav oppositionen initiativet, men inte ett självklart regeringsunderlag. Magdalena Anderssons sondering med S, C och V blir det första avgörande testet, medan Tidöpartierna ifrågasätter valtolkningen och försöker hitta en väg tillbaka till makten.
Efter sluträkningen: föryngrad riksdag, valsedelsdebatt och regeringspussel
Den slutliga valbilden präglas av stor omsättning bland riksdagsledamöterna och ett första regeringsuppdrag till Magdalena Andersson. Parallellt fortsätter diskussionerna om valsedelssystemet, Vänsterpartiets offensiv och myndighetsgranskningen av SD:s mass-sms.
Talmannen ger Andersson första försöket – regeringsfrågan fortfarande öppen
Magdalena Andersson får sonderingsuppdraget efter valet, med S, C och V som den aktuella konstellationen. Men mandatläget är oklart, SD:s mass-sms ska granskas och flera ministrar kan lämna riksdagen.
Valets första signaler: L klarar spärren, medan blocken skärper tonen
Liberalerna verkar ha klarat sig tack vare sena väljare, men det breda regionala tappet gör resultatet problematiskt. Efter valbeskedet kräver Vänsterpartiet att Centerpartiet väljer sida, medan Socialdemokraterna uppmanar Ulf Kristersson att erkänna sig besegrad.
Om partiet
Partiledare
Simona Mohamsson
Partiledare sedan juni 2025
“Liberalerna sätter individens frihet i centrum. En bra utbildning är grunden för att människor ska kunna forma sina egna liv och bidra till samhället.”
Organisation
Liberalerna(L)
Grundat: 5 augusti 1934
Medlemmar: ca 9 100
Säte: Riksdagshuset, Stockholm
Ungdomsförbund: Liberala ungdomsförbundet
EU-grupp: Renew Europe
Historia
Historisk bakgrund
Liberalerna räknar sin historia tillbaka till 1700-talets liberala idéer och rösträttsrörelsen i början av 1900-talet.
Tidiga föregångare
Frisinnade landsföreningen bildades 1902 ur rösträttsrörelsen, vars symbol var blåklinten. Liberala riksdagsmän som Karl Staaff och Nils Edén drev igenom allmän rösträtt tillsammans med Socialdemokraterna.
Folkpartiet (1934-2015)
Partiet bildades 5 augusti 1934 genom sammanslagning av Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet. Under Bertil Ohlins ledning (1944-1967) växte partiet och nådde över 20% i flera val. Ohlin myntade begreppet "socialliberalism".
Namnbyten
- 1934: Folkpartiet - 1990: Folkpartiet liberalerna - 2015: Liberalerna
Alliansen och regeringsmedverkan
Partiet ingick i Alliansen 2004-2019 och satt i regeringen 2006-2014. Efter Januariavtalet 2019 stödde L först S-regeringen, men bytte sedan linje. Partiet satt i regeringen Kristersson 2022–2026.
Partiledare i urval
Bertil Ohlin (1944-1967), Bengt Westerberg (1983-1995), Jan Björklund (2007-2019), Johan Pehrson (2022-2025), Simona Mohamsson (2025-).
Ideologi
Ideologisk grund
Liberalerna definierar sig som ett liberalt idéparti. Partiets ideologi bygger på individens frihet, marknadens roll och socialt ansvar.
Socialliberalism
Bertil Ohlin myntade begreppet "socialliberalism" på 1940-talet. Idén är att staten i en fri ekonomi har ansvar för de svagaste, och att vissa begränsningar i marknaden måste accepteras. Detta har skapat spänningar mellan socialliberaler och mer marknadsliberala falanger.
Historisk utveckling
Partiet har rört sig från frisinne och social liberalism mot en mer borgerlig profil sedan 1990-talet, med fokus på avregleringar och privatiseringar. Under 2000-talet har skola, EU och integration blivit huvudfrågor.
Kärnfrågor idag
- **Utbildning**: Kunskapsskola, ordning och reda, stärkt läraryrke - **Integration**: Krav på språk, arbete och samhällsorientering - **EU**: Starkt pro-europeiskt, fördjupat samarbete - **Jämställdhet**: Liberalfeminism, lika möjligheter oavsett kön - **Rättigheter**: Starkt fokus på fri- och rättigheter
Partisymbol
Blåklinten kommer från rösträttsrörelsen i Östergötland och symboliserar partiets rötter i kampen för demokrati.
Fakta
Nyckeldata
- Officiellt namn: Liberalerna
- Grundat: 5 augusti 1934 (som Folkpartiet)
- Namnbyte: 1990 (Folkpartiet liberalerna), 2015 (Liberalerna)
- Partiledare: Simona Mohamsson (juni 2025)
- Partisekreterare: Fredrik Brange
- Gruppledare riksdagen: Lina Nordquist
- Medlemsantal: 9 143 (2024)
- Huvudkontor: Riksdagshuset, Stockholm
- Ungdomsförbund: LUF
- Kvinnoförbund: Liberala kvinnor
- EU-grupp: Renew Europe (ALDE)
- Riksdagsmandat: 16 / 349 (2022)
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)
L
Liberalerna
5.3%
→ 0.0 senaste mätningen
Liberalt parti grundat 1934. Fokus på utbildning, integration och individuell frihet.
5.3%
Genomsnitt
5.8%
Högsta (senaste)
3.5%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Utveckling sedan valet 2022
Stora punkter markerar officiella valresultat
Senaste mätningar
Se alla mätningar →Valresultat
Val 2010
24 mandat
7.1%
Val 2014
19 mandat(-1.6)
5.4%
Val 2018
20 mandat(+0.1)
5.5%
Val 2022
16 mandat(-0.9)
4.6%
Nyheter som berör L
Alla nyheter →Ett låst mandatläge öppnar för en osäker regeringsbildning
Valet gav oppositionen initiativet, men inte ett självklart regeringsunderlag. Magdalena Anderssons sondering med S, C och V blir det första avgörande testet, medan Tidöpartierna ifrågasätter valtolkningen och försöker hitta en väg tillbaka till makten.
Efter sluträkningen: föryngrad riksdag, valsedelsdebatt och regeringspussel
Den slutliga valbilden präglas av stor omsättning bland riksdagsledamöterna och ett första regeringsuppdrag till Magdalena Andersson. Parallellt fortsätter diskussionerna om valsedelssystemet, Vänsterpartiets offensiv och myndighetsgranskningen av SD:s mass-sms.
Talmannen ger Andersson första försöket – regeringsfrågan fortfarande öppen
Magdalena Andersson får sonderingsuppdraget efter valet, med S, C och V som den aktuella konstellationen. Men mandatläget är oklart, SD:s mass-sms ska granskas och flera ministrar kan lämna riksdagen.
Valets första signaler: L klarar spärren, medan blocken skärper tonen
Liberalerna verkar ha klarat sig tack vare sena väljare, men det breda regionala tappet gör resultatet problematiskt. Efter valbeskedet kräver Vänsterpartiet att Centerpartiet väljer sida, medan Socialdemokraterna uppmanar Ulf Kristersson att erkänna sig besegrad.
Om partiet
Partiledare
Simona Mohamsson
Partiledare sedan juni 2025
“Liberalerna sätter individens frihet i centrum. En bra utbildning är grunden för att människor ska kunna forma sina egna liv och bidra till samhället.”
Organisation
Liberalerna(L)
Grundat: 5 augusti 1934
Medlemmar: ca 9 100
Säte: Riksdagshuset, Stockholm
Ungdomsförbund: Liberala ungdomsförbundet
EU-grupp: Renew Europe
Historia
Historisk bakgrund
Liberalerna räknar sin historia tillbaka till 1700-talets liberala idéer och rösträttsrörelsen i början av 1900-talet.
Tidiga föregångare
Frisinnade landsföreningen bildades 1902 ur rösträttsrörelsen, vars symbol var blåklinten. Liberala riksdagsmän som Karl Staaff och Nils Edén drev igenom allmän rösträtt tillsammans med Socialdemokraterna.
Folkpartiet (1934-2015)
Partiet bildades 5 augusti 1934 genom sammanslagning av Sveriges liberala parti och Frisinnade folkpartiet. Under Bertil Ohlins ledning (1944-1967) växte partiet och nådde över 20% i flera val. Ohlin myntade begreppet "socialliberalism".
Namnbyten
- 1934: Folkpartiet - 1990: Folkpartiet liberalerna - 2015: Liberalerna
Alliansen och regeringsmedverkan
Partiet ingick i Alliansen 2004-2019 och satt i regeringen 2006-2014. Efter Januariavtalet 2019 stödde L först S-regeringen, men bytte sedan linje. Partiet satt i regeringen Kristersson 2022–2026.
Partiledare i urval
Bertil Ohlin (1944-1967), Bengt Westerberg (1983-1995), Jan Björklund (2007-2019), Johan Pehrson (2022-2025), Simona Mohamsson (2025-).
Ideologi
Ideologisk grund
Liberalerna definierar sig som ett liberalt idéparti. Partiets ideologi bygger på individens frihet, marknadens roll och socialt ansvar.
Socialliberalism
Bertil Ohlin myntade begreppet "socialliberalism" på 1940-talet. Idén är att staten i en fri ekonomi har ansvar för de svagaste, och att vissa begränsningar i marknaden måste accepteras. Detta har skapat spänningar mellan socialliberaler och mer marknadsliberala falanger.
Historisk utveckling
Partiet har rört sig från frisinne och social liberalism mot en mer borgerlig profil sedan 1990-talet, med fokus på avregleringar och privatiseringar. Under 2000-talet har skola, EU och integration blivit huvudfrågor.
Kärnfrågor idag
- **Utbildning**: Kunskapsskola, ordning och reda, stärkt läraryrke - **Integration**: Krav på språk, arbete och samhällsorientering - **EU**: Starkt pro-europeiskt, fördjupat samarbete - **Jämställdhet**: Liberalfeminism, lika möjligheter oavsett kön - **Rättigheter**: Starkt fokus på fri- och rättigheter
Partisymbol
Blåklinten kommer från rösträttsrörelsen i Östergötland och symboliserar partiets rötter i kampen för demokrati.
Fakta
Nyckeldata
- Officiellt namn: Liberalerna
- Grundat: 5 augusti 1934 (som Folkpartiet)
- Namnbyte: 1990 (Folkpartiet liberalerna), 2015 (Liberalerna)
- Partiledare: Simona Mohamsson (juni 2025)
- Partisekreterare: Fredrik Brange
- Gruppledare riksdagen: Lina Nordquist
- Medlemsantal: 9 143 (2024)
- Huvudkontor: Riksdagshuset, Stockholm
- Ungdomsförbund: LUF
- Kvinnoförbund: Liberala kvinnor
- EU-grupp: Renew Europe (ALDE)
- Riksdagsmandat: 16 / 349 (2022)
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)