Politikdagen: partierna försöker hitta rätt
Socialdemokraterna ser en chans att ändra Sveriges kurs, medan flera partier påverkas av nya besked och mätningar.
29.0%
Sveriges största parti, grundat 1889. Socialdemokratiskt parti med fokus på välfärd och jämlikhet.
Indikator
4 september
27.9%
Verian
2 september
29.2%
Demoskop
1 september
27.2%

Partiordförande sedan 4 november 2021
“Jag vet att vårt Sverige kan bättre. Vi ska ta tillbaka kontrollen över välfärden och driva klimatomställningen samtidigt som vi skapar framtidens jobb här i Sverige.”
Grundat: 23 april 1889
Medlemmar: ca 75 000
Säte: Sveavägen 68, Stockholm
Ungdomsförbund: SSU
EU-grupp: S&D
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) grundades den 23 april 1889 vid en kongress i Stockholm. Bakom bildandet stod fackföreningar, sjuk- och begravningskassor samt olika socialistiska grupper.
Tidiga år (1889-1920)
Den svenska socialdemokratins historia började redan 1881 då August Palm höll sitt berömda tal "Hvad vil Sosial-Demokraterna?" i Malmö. Under Hjalmar Brantings ledning utvecklades partiet från en revolutionär rörelse till ett reformistiskt parti. År 1898 bildades LO i nära samarbete med partiet. Branting blev 1920 Sveriges första socialdemokratiska statsminister.
Folkhemmet (1932-1976)
Per Albin Hanssons vision om "folkhemmet" lade grunden för den svenska välfärdsmodellen. Under denna era, då partiet hade makten oavbrutet 1936-1976, genomfördes ATP-reformen, allmän sjukförsäkring, Saltsjöbadsavtalet (1938) och massiv bostadsbyggnation. Tage Erlander var statsminister 1946-1969.
Modern tid (1976-idag)
Efter valnederlaget 1976 har makten växlat oftare. Olof Palme mördades 1986. Ingvar Carlsson, Göran Persson, Stefan Löfven och nu Magdalena Andersson har lett partiet genom perioder av både regeringsmakt och opposition.
Socialdemokraternas officiella ideologi är demokratisk socialism, vilken partiet anser vara synonym med begreppet socialdemokrati. Partiet betonar vikten av en rättvis och aktiv fördelningspolitik samt principen av "var och en efter förmåga, åt var och en efter behov".
Teoretisk grund
Partiet hade ursprungligen som mål att skapa ett socialistiskt samhälle på demokratisk väg, men med tiden kom man att acceptera marknadsekonomi med politiska regleringar. Den så kallade "funktionssocialismen" betonar kontroll över kapitalets funktioner snarare än ägande.
Folkhemstanken
Per Albin Hanssons folkhemsmetafor från 1928 sammanfattar visionen: samhället ska fungera som ett gott hem där ingen är styvbarn eller kelgris. Detta översattes till politik genom: • Generella välfärdssystem (inte behovsprövade) • Aktiv arbetsmarknadspolitik (Rehn-Meidner-modellen) • Solidarisk lönepolitik • Korporativism och samförstånd
Moderna spänningar
Sedan 1990-talet har partiet brottats med globaliseringens utmaningar. Tredje vägen-influenser ledde till budgetdisciplin och vissa marknadsliberala reformer. År 2001 beslutade kongressen att beteckna partiet som feministiskt.
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)
29.0%
↓ 1.3 senaste mätningen
Sveriges största parti, grundat 1889. Socialdemokratiskt parti med fokus på välfärd och jämlikhet.
29.0%
Genomsnitt
33.4%
Högsta (senaste)
25.8%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Stora punkter markerar officiella valresultat
Val 2010
112 mandat
30.7%
Val 2014
113 mandat(+0.4)
31.0%
Val 2018
100 mandat(-2.8)
28.3%
Val 2022
107 mandat(+2.1)
30.3%
Valrörelsens konfliktlinjer skärps kring både politisk riktning och partiernas förmåga att kontrollera sina företrädare. Socialdemokraternas framtidsbudskap möter en rörlig spärrdynamik, samtidigt som kandidaturer, näringslivets kritik och europeisk högerextremism sätter tonen.
En ny mätning placerar Liberalerna nära riksdagsspärren, medan Socialdemokraterna försöker formulera en framåtblickande berättelse inför valet 2026. Därtill kommer frågor om SVT:s publicering, tysk högerextrem framgång och V:s uppmärksammade nationella retorik.
Ett tekniskt fel och rapporterat röstningskaos tvingar Valmyndigheten och partierna till nya möten, där SD beskriver läget som allvarligt. Parallellt syns både intern vänsterpress mot S och personvalspolitiska comebackförsök, medan ett historiskt val i Tyskland dominerar den internationella bevakningen.
Valrörelsen går in i ett mer konfrontativt skede där välfärdslöften, gängpolitik och regeringsalternativ vävs samman. Tidösamarbetet utsätts för nya påfrestningar, S tappar momentum och L:s spärrläge gör maktbalansen efter valet mer osäker.

Partiordförande sedan 4 november 2021
“Jag vet att vårt Sverige kan bättre. Vi ska ta tillbaka kontrollen över välfärden och driva klimatomställningen samtidigt som vi skapar framtidens jobb här i Sverige.”
Grundat: 23 april 1889
Medlemmar: ca 75 000
Säte: Sveavägen 68, Stockholm
Ungdomsförbund: SSU
EU-grupp: S&D
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) grundades den 23 april 1889 vid en kongress i Stockholm. Bakom bildandet stod fackföreningar, sjuk- och begravningskassor samt olika socialistiska grupper.
Tidiga år (1889-1920)
Den svenska socialdemokratins historia började redan 1881 då August Palm höll sitt berömda tal "Hvad vil Sosial-Demokraterna?" i Malmö. Under Hjalmar Brantings ledning utvecklades partiet från en revolutionär rörelse till ett reformistiskt parti. År 1898 bildades LO i nära samarbete med partiet. Branting blev 1920 Sveriges första socialdemokratiska statsminister.
Folkhemmet (1932-1976)
Per Albin Hanssons vision om "folkhemmet" lade grunden för den svenska välfärdsmodellen. Under denna era, då partiet hade makten oavbrutet 1936-1976, genomfördes ATP-reformen, allmän sjukförsäkring, Saltsjöbadsavtalet (1938) och massiv bostadsbyggnation. Tage Erlander var statsminister 1946-1969.
Modern tid (1976-idag)
Efter valnederlaget 1976 har makten växlat oftare. Olof Palme mördades 1986. Ingvar Carlsson, Göran Persson, Stefan Löfven och nu Magdalena Andersson har lett partiet genom perioder av både regeringsmakt och opposition.
Socialdemokraternas officiella ideologi är demokratisk socialism, vilken partiet anser vara synonym med begreppet socialdemokrati. Partiet betonar vikten av en rättvis och aktiv fördelningspolitik samt principen av "var och en efter förmåga, åt var och en efter behov".
Teoretisk grund
Partiet hade ursprungligen som mål att skapa ett socialistiskt samhälle på demokratisk väg, men med tiden kom man att acceptera marknadsekonomi med politiska regleringar. Den så kallade "funktionssocialismen" betonar kontroll över kapitalets funktioner snarare än ägande.
Folkhemstanken
Per Albin Hanssons folkhemsmetafor från 1928 sammanfattar visionen: samhället ska fungera som ett gott hem där ingen är styvbarn eller kelgris. Detta översattes till politik genom: • Generella välfärdssystem (inte behovsprövade) • Aktiv arbetsmarknadspolitik (Rehn-Meidner-modellen) • Solidarisk lönepolitik • Korporativism och samförstånd
Moderna spänningar
Sedan 1990-talet har partiet brottats med globaliseringens utmaningar. Tredje vägen-influenser ledde till budgetdisciplin och vissa marknadsliberala reformer. År 2001 beslutade kongressen att beteckna partiet som feministiskt.
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)
29.0%
↓ 1.3 senaste mätningen
Sveriges största parti, grundat 1889. Socialdemokratiskt parti med fokus på välfärd och jämlikhet.
29.0%
Genomsnitt
33.4%
Högsta (senaste)
25.8%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Stora punkter markerar officiella valresultat
Val 2010
112 mandat
30.7%
Val 2014
113 mandat(+0.4)
31.0%
Val 2018
100 mandat(-2.8)
28.3%
Val 2022
107 mandat(+2.1)
30.3%
Valrörelsens konfliktlinjer skärps kring både politisk riktning och partiernas förmåga att kontrollera sina företrädare. Socialdemokraternas framtidsbudskap möter en rörlig spärrdynamik, samtidigt som kandidaturer, näringslivets kritik och europeisk högerextremism sätter tonen.
En ny mätning placerar Liberalerna nära riksdagsspärren, medan Socialdemokraterna försöker formulera en framåtblickande berättelse inför valet 2026. Därtill kommer frågor om SVT:s publicering, tysk högerextrem framgång och V:s uppmärksammade nationella retorik.
Ett tekniskt fel och rapporterat röstningskaos tvingar Valmyndigheten och partierna till nya möten, där SD beskriver läget som allvarligt. Parallellt syns både intern vänsterpress mot S och personvalspolitiska comebackförsök, medan ett historiskt val i Tyskland dominerar den internationella bevakningen.
Valrörelsen går in i ett mer konfrontativt skede där välfärdslöften, gängpolitik och regeringsalternativ vävs samman. Tidösamarbetet utsätts för nya påfrestningar, S tappar momentum och L:s spärrläge gör maktbalansen efter valet mer osäker.

Partiordförande sedan 4 november 2021
“Jag vet att vårt Sverige kan bättre. Vi ska ta tillbaka kontrollen över välfärden och driva klimatomställningen samtidigt som vi skapar framtidens jobb här i Sverige.”
Grundat: 23 april 1889
Medlemmar: ca 75 000
Säte: Sveavägen 68, Stockholm
Ungdomsförbund: SSU
EU-grupp: S&D
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) grundades den 23 april 1889 vid en kongress i Stockholm. Bakom bildandet stod fackföreningar, sjuk- och begravningskassor samt olika socialistiska grupper.
Tidiga år (1889-1920)
Den svenska socialdemokratins historia började redan 1881 då August Palm höll sitt berömda tal "Hvad vil Sosial-Demokraterna?" i Malmö. Under Hjalmar Brantings ledning utvecklades partiet från en revolutionär rörelse till ett reformistiskt parti. År 1898 bildades LO i nära samarbete med partiet. Branting blev 1920 Sveriges första socialdemokratiska statsminister.
Folkhemmet (1932-1976)
Per Albin Hanssons vision om "folkhemmet" lade grunden för den svenska välfärdsmodellen. Under denna era, då partiet hade makten oavbrutet 1936-1976, genomfördes ATP-reformen, allmän sjukförsäkring, Saltsjöbadsavtalet (1938) och massiv bostadsbyggnation. Tage Erlander var statsminister 1946-1969.
Modern tid (1976-idag)
Efter valnederlaget 1976 har makten växlat oftare. Olof Palme mördades 1986. Ingvar Carlsson, Göran Persson, Stefan Löfven och nu Magdalena Andersson har lett partiet genom perioder av både regeringsmakt och opposition.
Socialdemokraternas officiella ideologi är demokratisk socialism, vilken partiet anser vara synonym med begreppet socialdemokrati. Partiet betonar vikten av en rättvis och aktiv fördelningspolitik samt principen av "var och en efter förmåga, åt var och en efter behov".
Teoretisk grund
Partiet hade ursprungligen som mål att skapa ett socialistiskt samhälle på demokratisk väg, men med tiden kom man att acceptera marknadsekonomi med politiska regleringar. Den så kallade "funktionssocialismen" betonar kontroll över kapitalets funktioner snarare än ägande.
Folkhemstanken
Per Albin Hanssons folkhemsmetafor från 1928 sammanfattar visionen: samhället ska fungera som ett gott hem där ingen är styvbarn eller kelgris. Detta översattes till politik genom: • Generella välfärdssystem (inte behovsprövade) • Aktiv arbetsmarknadspolitik (Rehn-Meidner-modellen) • Solidarisk lönepolitik • Korporativism och samförstånd
Moderna spänningar
Sedan 1990-talet har partiet brottats med globaliseringens utmaningar. Tredje vägen-influenser ledde till budgetdisciplin och vissa marknadsliberala reformer. År 2001 beslutade kongressen att beteckna partiet som feministiskt.
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)