19.5%
Socialkonservativt parti grundat 1988. Fokus på minskad invandring och nationell identitet.
Indikator
27 april
19.4%
Ipsos
27 april
19.0%
Demoskop
24 april
19.9%
Den här veckan har Socialdemokraterna fått många röster i Vadstena, och Moderaterna har varit bäst i Vaxholm. Regeringen säger att det kan bli brist på flygbränsle, och det har varit diskussioner om riksdagsvalet.
SD kan ha fuskat i en viktig omröstning i riksdagen. Några är arga och säger att de inte följde reglerna.
Partiledare sedan 7 maj 2005
“Vi vill se ett Sverige där tryggheten återvänder och där svenska traditioner värnas.”
Sverigedemokraterna grundades den 6 februari 1988. Partiet var länge litet och kom först in i riksdagen 2010 med 5,7% av rösterna.
Under Jimmie Åkessons ledarskap (sedan 2005) har partiet vuxit kraftigt. I valet 2022 fick SD 20,5% och blev riksdagens tredje största parti.
Partiet ingår inte i regeringen Kristersson men är stödparti genom Tidöavtalet och har stort inflytande över regeringens politik, särskilt inom migration och kriminalpolitik.
Sverigedemokraterna beskriver sig som ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Partiet betonar vikten av gemensam kultur och traditioner för ett sammanhållet samhälle.
Prioriterade frågor
- Minskad invandring och ökade krav på integration - Hårdare tag mot kriminalitet - Värna svensk kultur och traditioner - Stärkt välfärd för svenska medborgare
Partiet förespråkar en restriktiv migrationspolitik och menar att detta är nödvändigt för att värna välfärden och tryggheten.
19.5%
↑ 0.4 senaste mätningen
Socialkonservativt parti grundat 1988. Fokus på minskad invandring och nationell identitet.
19.5%
Genomsnitt
21.7%
Högsta (senaste)
19.0%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Val 2010
20 mandat
5.7%
Val 2014
49 mandat(+7.2)
12.9%
Val 2018
62 mandat(+4.7)
17.5%
Val 2022
73 mandat(+3.0)
20.5%
Veckan har präglats av historiska valresultat där Socialdemokraterna och Moderaterna nådde toppar i Vadstena respektive Vaxholm. Samtidigt står Sverige inför möjliga bränslebrister enligt regeringen. Sverigedemokraterna har hamnat i blåsväder över anklagelser om fulspel i riksdagsomröstningar, vilket kan påverka deras förtroende bland väljare. Regeringen rapporterar också om Sveriges position i den globala energikrisen.
Sverigedemokraterna (SD) anklagas för att ha agerat oetiskt under en riksdagsomröstning, vilket har väckt kritik från andra partier. Anklagelserna handlar om att SD ska ha brutit mot normer för att påverka omröstningens utfall.
Denna vecka fokuserade rapporteringen på partiernas starka och svaga fästen inför de kommande kommunvalen, med extra fokus på Hedemora och Bengtsfors. Moderaterna och Socialdemokraterna är i fokus, liksom Sverigedemokraterna i Bjuv. Samtidigt presenterade regeringen en ny lässtrategi och planerar att satsa på nya isbrytare. Budgetdiskussionerna fortsätter med Sveriges tryck för en mer återhållsam budget.
Partiledare sedan 7 maj 2005
“Vi vill se ett Sverige där tryggheten återvänder och där svenska traditioner värnas.”
Sverigedemokraterna grundades den 6 februari 1988. Partiet var länge litet och kom först in i riksdagen 2010 med 5,7% av rösterna.
Under Jimmie Åkessons ledarskap (sedan 2005) har partiet vuxit kraftigt. I valet 2022 fick SD 20,5% och blev riksdagens tredje största parti.
Partiet ingår inte i regeringen Kristersson men är stödparti genom Tidöavtalet och har stort inflytande över regeringens politik, särskilt inom migration och kriminalpolitik.
Sverigedemokraterna beskriver sig som ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Partiet betonar vikten av gemensam kultur och traditioner för ett sammanhållet samhälle.
Prioriterade frågor
- Minskad invandring och ökade krav på integration - Hårdare tag mot kriminalitet - Värna svensk kultur och traditioner - Stärkt välfärd för svenska medborgare
Partiet förespråkar en restriktiv migrationspolitik och menar att detta är nödvändigt för att värna välfärden och tryggheten.
19.5%
↑ 0.4 senaste mätningen
Socialkonservativt parti grundat 1988. Fokus på minskad invandring och nationell identitet.
19.5%
Genomsnitt
21.7%
Högsta (senaste)
19.0%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Stora punkter markerar officiella valresultat
Val 2010
20 mandat
5.7%
Val 2014
49 mandat(+7.2)
12.9%
Val 2018
62 mandat(+4.7)
17.5%
Val 2022
73 mandat(+3.0)
20.5%
Veckans politiska händelser har främst kretsat kring historiska valresultat och nya utmaningar för regeringen: • Socialdemokraterna nådde 45 procent i Vadstena, ett historiskt valresultat som visar på deras starka fäste i vissa delar av landet. Detta kan ses som en motvikt till deras nationella kamp för att återvinna förlorade väljare från mindre partier. • Moderaterna fick egen majoritet i Vaxholm, vilket kan stärka deras position i lokala frågor och visar på framgångar i deras strategi att attrahera mittenväljare. • Sverigedemokraterna anklagas för fulspel i en riksdagsomröstning, vilket kan skada deras trovärdighet och påverka deras möjligheter att vinna över osäkra väljare. Detta händer samtidigt som de står inför kritik för att ha många brottsdömda kandidater i höstens val. • Regeringen varnar för flygbränslebrist, vilket väcker frågor om Sveriges beredskap i den globala energikrisen. Statsministern har försökt lugna allmänheten genom att framhäva Sveriges relativa styrka jämfört med andra länder, men det återstår att se hur detta påverkar ekonomin och folkets förtroende. Sammantaget visar dessa händelser på ett politiskt landskap i förändring, där partierna kämpar för att positionera sig inför kommande val. Framtiden kommer att avgöras av hur partierna hanterar både sina interna utmaningar och de globala kriserna.
Bakgrunden till anklagelserna mot Sverigedemokraterna handlar om en nyligen genomförd riksdagsomröstning där partiet påstås ha använt oetiska metoder för att påverka resultatet. Detta fulspel har fått stark kritik från både oppositionen och vissa allierade, vilket kan leda till ökad politisk spänning. Anklagelserna kommer i en tid där SD försöker befästa sin position som en central aktör i svensk politik. Om dessa anklagelser visar sig vara sanna, skulle det kunna påverka partiets trovärdighet och dess förmåga att förhandla i framtida koalitioner. Historiskt har SD varit föremål för kritik kring deras metoder och politiska strategi, vilket gör denna situation särskilt känslig inför kommande val. Den politiska dynamiken i riksdagen kan komma att påverkas, och partier som moderaterna (m) och socialdemokraterna (s) kan använda situationen för att stärka sina egna positioner. Denna händelse kan också ses i ljuset av tidigare kontroverser där SD:s metoder har ifrågasatts, vilket gör det till en viktig fråga för den politiska framtiden i Sverige.
Under veckan dominerade diskussionerna om partiernas starka och svaga fästen inför kommunvalen. • I Hedemora har partierna kartlagt sina bästa områden, vilket kommer att påverka deras kampanjstrategier. Detta är viktigt för att mobilisera väljare och maximera röster. • Moderaternas övertag i Bengtsfors visar på en möjlig trend där Moderaterna flyttar fram sina positioner i mindre kommuner, vilket kan stärka deras nationella ställning. • Sverigedemokraternas starkaste valdistrikt i Bjuv är ett tecken på deras fortsatta inflytande i södra Sverige, vilket kan tvinga andra partier att anpassa sina strategier. • Regeringens nya lässtrategi syftar till att förbättra läsförmågan, men det återstår att se hur detta implementeras på lokal nivå. • Svenska regeringens press för en 'snål' budget speglar en konservativ ekonomisk hållning som kan påverka framtida välfärdssatsningar. Framöver kan vi förvänta oss intensiva kampanjstrategier inför kommunvalen, där partier kommer att försöka stärka sina svagare områden.
Sverigedemokraternas starka stöd i Bjuv, deras starkaste valdistrikt, indikerar ett fortsatt uppsving för partiet i Skåne. Medan partiet historiskt haft starkt fäste i regionen, förstärker detta valresultat deras position ytterligare. Detta kan påverka maktbalansen i kommunpolitiken, där sd kan få större inflytande över lokala beslut. I riksdagspolitiken kan detta resultat ge sd en starkare förhandlingsposition gentemot m och kd, särskilt i frågor som rör migration och lag och ordning. Denna utveckling kan ses i ljuset av den ökade polarisationen i svensk politik, där sd har lyckats mobilisera väljare som känner sig missnöjda med de traditionella partierna. Bjuvs resultat kan även ses som en indikator inför kommande nationella val, där sd kan förväntas öka sin närvaro i fler kommuner. Sverigedemokraternas framgångar i Bjuv kan också leda till att andra partier, såsom s och m, måste omvärdera sina strategier för att möta det ökade stödet för sd i regionen.
Partiledare sedan 7 maj 2005
“Vi vill se ett Sverige där tryggheten återvänder och där svenska traditioner värnas.”
Sverigedemokraterna grundades den 6 februari 1988. Partiet var länge litet och kom först in i riksdagen 2010 med 5,7% av rösterna.
Under Jimmie Åkessons ledarskap (sedan 2005) har partiet vuxit kraftigt. I valet 2022 fick SD 20,5% och blev riksdagens tredje största parti.
Partiet ingår inte i regeringen Kristersson men är stödparti genom Tidöavtalet och har stort inflytande över regeringens politik, särskilt inom migration och kriminalpolitik.
Sverigedemokraterna beskriver sig som ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Partiet betonar vikten av gemensam kultur och traditioner för ett sammanhållet samhälle.
Prioriterade frågor
- Minskad invandring och ökade krav på integration - Hårdare tag mot kriminalitet - Värna svensk kultur och traditioner - Stärkt välfärd för svenska medborgare
Partiet förespråkar en restriktiv migrationspolitik och menar att detta är nödvändigt för att värna välfärden och tryggheten.