Politikdagen: partierna försöker hitta rätt
Socialdemokraterna ser en chans att ändra Sveriges kurs, medan flera partier påverkas av nya besked och mätningar.
Alla partier
Se alla val → Se alla val →
V
Vänsterpartiet
8.8%
Socialistiskt parti grundat 1917. Fokus på jämlikhet, feminism och klimat.
Hur det gått
Senaste mätningar
Indikator
4 september
9.3%
Verian
2 september
8.1%
Demoskop
1 september
7.9%
Nyheter om Vänsterpartiet
Alla nyheter →Om partiet
Partiledare
Nooshi Dadgostar
Partiordförande sedan 31 oktober 2020
“Vänsterpartiet arbetar för ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet. Vi vill ha en stark välfärd utan vinstintressen, rättvisa löner och en hållbar klimatpolitik.”
Organisation
Vänsterpartiet(V)
Grundat: 13 maj 1917
Medlemmar: ca 29 000
Säte: Kungsgatan 84, Stockholm
Ungdomsförbund: Ung Vänster
EU-grupp: Vänstergruppen
Historia
Historisk bakgrund
Vänsterpartiet har sitt ursprung i den svenska arbetarrörelsen och bildades 1917 efter en splittring inom Socialdemokraterna.
Grundandet (1917)
Vänsteroppositionen inom SAP, inspirerad av bolsjevikerna, uteslöts på partikongressen i februari 1917. Den 13 maj bildade de Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV). Ledande personer var Zeth Höglund, Karl Kilbom och Kata Dalström.
Komintern-tiden (1919-1943)
Partiet anslöt sig till Komintern 1919 och bytte 1921 namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP). Perioden präglades av splittingar och lojalitet mot Sovjetunionen.
Förnyelse (1964-1990)
C.-H. Hermansson blev partiledare 1964 och inledde en förnyelse. 1967 bytte partiet namn till Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Partiet tog avstånd från Sovjets invasion av Tjeckoslovakien 1968.
Moderna Vänsterpartiet (1990-)
1990 ströks "kommunisterna" ur namnet. Under Gudrun Schyman (1993-2003) växte partiet till 12% (1998). Jonas Sjöstedt (2012-2020) konsoliderade partiet. Nooshi Dadgostar (2020-) fällde regeringen Löfven 2021 i marknadshyresfrågan.
Partiledare i urval
Sven Linderot (1929-1951), C.-H. Hermansson (1964-1975), Lars Werner (1975-1993), Gudrun Schyman (1993-2003), Lars Ohly (2004-2012), Jonas Sjöstedt (2012-2020).
Ideologi
Ideologisk grund
Vänsterpartiet baserar sin politik på socialism och feminism på ekologisk grund. Partiet använder marxistiska och feministiska analysverktyg.
Ideologiska grundpelare
Socialism: Partiet är kritiskt till kapitalismen och vill skapa ett jämlikt socialistiskt samhälle. Demokratisk kontroll över ekonomin förespråkas, men partiet avvisar sedan 1990-talet planekonomin.
Feminism: Infördes i partiprogrammet 1997. Partiet vill bekämpa patriarkatet och skapa jämställdhet.
Ekologism: Klimat och miljö ska genomsyra all politik. Omställningen ska vara socialt rättvis.
Prioriterade politikområden
- Vinster i välfärden: Skattepengar ska gå till verksamhet, inte aktieägare - Skattepolitik: Högre skatter på höga inkomster och kapital för omfördelning - Arbetstid: Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön - Klimat: Omfattande investeringar i grön omställning - Internationellt: Solidaritet, fredsarbete, EU-kritik (slopade utträdeskravet 2024)
Partisymbol
Den röda nejlikan har använts av arbetarrörelsen sedan 1800-talet. Vänsterpartiet har använt den som demonstrationsmärke sedan 1918.
Fakta
Nyckeldata
- Officiellt namn: Vänsterpartiet
- Grundat: 13 maj 1917
- Tidigare namn: SSV (1917), SKP (1921), VPK (1967)
- Partiledare: Nooshi Dadgostar (31 oktober 2020)
- Partisekreterare: Maria Forsberg
- Gruppledare riksdagen: Samuel Gonzalez Westling
- Medlemsantal: 28 873
- Huvudkontor: Kungsgatan 84, Stockholm
- Ungdomsförbund: Ung Vänster
- EU-grupp: Vänstergruppen (GUE/NGL)
- Riksdagsmandat: 24 / 349 (2022)
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)
V
Vänsterpartiet
8.8%
↑ 1.2 senaste mätningen
Socialistiskt parti grundat 1917. Fokus på jämlikhet, feminism och klimat.
8.8%
Genomsnitt
9.3%
Högsta (senaste)
6.5%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Utveckling sedan valet 2022
Stora punkter markerar officiella valresultat
Senaste mätningar
Se alla mätningar →Valresultat
Val 2010
19 mandat
5.6%
Val 2014
21 mandat(+0.1)
5.7%
Val 2018
28 mandat(+2.3)
8.0%
Val 2022
24 mandat(-1.3)
6.8%
Nyheter som berör V
Alla nyheter →Ny riktning, spärrbalans och kandidatskandaler präglar valupptakten
Valrörelsens konfliktlinjer skärps kring både politisk riktning och partiernas förmåga att kontrollera sina företrädare. Socialdemokraternas framtidsbudskap möter en rörlig spärrdynamik, samtidigt som kandidaturer, näringslivets kritik och europeisk högerextremism sätter tonen.
Valrörelsen skärps: spärrmätning, partistrategier och mediefrågor
En ny mätning placerar Liberalerna nära riksdagsspärren, medan Socialdemokraterna försöker formulera en framåtblickande berättelse inför valet 2026. Därtill kommer frågor om SVT:s publicering, tysk högerextrem framgång och V:s uppmärksammade nationella retorik.
Tekniskt röstningskaos sätter valprocessen under press – samtidigt hårdnar partiernas positionering
Ett tekniskt fel och rapporterat röstningskaos tvingar Valmyndigheten och partierna till nya möten, där SD beskriver läget som allvarligt. Parallellt syns både intern vänsterpress mot S och personvalspolitiska comebackförsök, medan ett historiskt val i Tyskland dominerar den internationella bevakningen.
Vallöften, Tidöspänningar och röstningskaos formar en allt hårdare valrörelse
Valrörelsen går in i ett mer konfrontativt skede där välfärdslöften, gängpolitik och regeringsalternativ vävs samman. Tidösamarbetet utsätts för nya påfrestningar, S tappar momentum och L:s spärrläge gör maktbalansen efter valet mer osäker.
Om partiet
Partiledare
Nooshi Dadgostar
Partiordförande sedan 31 oktober 2020
“Vänsterpartiet arbetar för ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet. Vi vill ha en stark välfärd utan vinstintressen, rättvisa löner och en hållbar klimatpolitik.”
Organisation
Vänsterpartiet(V)
Grundat: 13 maj 1917
Medlemmar: ca 29 000
Säte: Kungsgatan 84, Stockholm
Ungdomsförbund: Ung Vänster
EU-grupp: Vänstergruppen
Historia
Historisk bakgrund
Vänsterpartiet har sitt ursprung i den svenska arbetarrörelsen och bildades 1917 efter en splittring inom Socialdemokraterna.
Grundandet (1917)
Vänsteroppositionen inom SAP, inspirerad av bolsjevikerna, uteslöts på partikongressen i februari 1917. Den 13 maj bildade de Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV). Ledande personer var Zeth Höglund, Karl Kilbom och Kata Dalström.
Komintern-tiden (1919-1943)
Partiet anslöt sig till Komintern 1919 och bytte 1921 namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP). Perioden präglades av splittingar och lojalitet mot Sovjetunionen.
Förnyelse (1964-1990)
C.-H. Hermansson blev partiledare 1964 och inledde en förnyelse. 1967 bytte partiet namn till Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Partiet tog avstånd från Sovjets invasion av Tjeckoslovakien 1968.
Moderna Vänsterpartiet (1990-)
1990 ströks "kommunisterna" ur namnet. Under Gudrun Schyman (1993-2003) växte partiet till 12% (1998). Jonas Sjöstedt (2012-2020) konsoliderade partiet. Nooshi Dadgostar (2020-) fällde regeringen Löfven 2021 i marknadshyresfrågan.
Partiledare i urval
Sven Linderot (1929-1951), C.-H. Hermansson (1964-1975), Lars Werner (1975-1993), Gudrun Schyman (1993-2003), Lars Ohly (2004-2012), Jonas Sjöstedt (2012-2020).
Ideologi
Ideologisk grund
Vänsterpartiet baserar sin politik på socialism och feminism på ekologisk grund. Partiet använder marxistiska och feministiska analysverktyg.
Ideologiska grundpelare
Socialism: Partiet är kritiskt till kapitalismen och vill skapa ett jämlikt socialistiskt samhälle. Demokratisk kontroll över ekonomin förespråkas, men partiet avvisar sedan 1990-talet planekonomin.
Feminism: Infördes i partiprogrammet 1997. Partiet vill bekämpa patriarkatet och skapa jämställdhet.
Ekologism: Klimat och miljö ska genomsyra all politik. Omställningen ska vara socialt rättvis.
Prioriterade politikområden
- Vinster i välfärden: Skattepengar ska gå till verksamhet, inte aktieägare - Skattepolitik: Högre skatter på höga inkomster och kapital för omfördelning - Arbetstid: Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön - Klimat: Omfattande investeringar i grön omställning - Internationellt: Solidaritet, fredsarbete, EU-kritik (slopade utträdeskravet 2024)
Partisymbol
Den röda nejlikan har använts av arbetarrörelsen sedan 1800-talet. Vänsterpartiet har använt den som demonstrationsmärke sedan 1918.
Fakta
Nyckeldata
- Officiellt namn: Vänsterpartiet
- Grundat: 13 maj 1917
- Tidigare namn: SSV (1917), SKP (1921), VPK (1967)
- Partiledare: Nooshi Dadgostar (31 oktober 2020)
- Partisekreterare: Maria Forsberg
- Gruppledare riksdagen: Samuel Gonzalez Westling
- Medlemsantal: 28 873
- Huvudkontor: Kungsgatan 84, Stockholm
- Ungdomsförbund: Ung Vänster
- EU-grupp: Vänstergruppen (GUE/NGL)
- Riksdagsmandat: 24 / 349 (2022)
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)
V
Vänsterpartiet
8.8%
↑ 1.2 senaste mätningen
Socialistiskt parti grundat 1917. Fokus på jämlikhet, feminism och klimat.
8.8%
Genomsnitt
9.3%
Högsta (senaste)
6.5%
Lägsta (senaste)
4
Mätningar visade
Utveckling sedan valet 2022
Stora punkter markerar officiella valresultat
Senaste mätningar
Se alla mätningar →Valresultat
Val 2010
19 mandat
5.6%
Val 2014
21 mandat(+0.1)
5.7%
Val 2018
28 mandat(+2.3)
8.0%
Val 2022
24 mandat(-1.3)
6.8%
Nyheter som berör V
Alla nyheter →Ny riktning, spärrbalans och kandidatskandaler präglar valupptakten
Valrörelsens konfliktlinjer skärps kring både politisk riktning och partiernas förmåga att kontrollera sina företrädare. Socialdemokraternas framtidsbudskap möter en rörlig spärrdynamik, samtidigt som kandidaturer, näringslivets kritik och europeisk högerextremism sätter tonen.
Valrörelsen skärps: spärrmätning, partistrategier och mediefrågor
En ny mätning placerar Liberalerna nära riksdagsspärren, medan Socialdemokraterna försöker formulera en framåtblickande berättelse inför valet 2026. Därtill kommer frågor om SVT:s publicering, tysk högerextrem framgång och V:s uppmärksammade nationella retorik.
Tekniskt röstningskaos sätter valprocessen under press – samtidigt hårdnar partiernas positionering
Ett tekniskt fel och rapporterat röstningskaos tvingar Valmyndigheten och partierna till nya möten, där SD beskriver läget som allvarligt. Parallellt syns både intern vänsterpress mot S och personvalspolitiska comebackförsök, medan ett historiskt val i Tyskland dominerar den internationella bevakningen.
Vallöften, Tidöspänningar och röstningskaos formar en allt hårdare valrörelse
Valrörelsen går in i ett mer konfrontativt skede där välfärdslöften, gängpolitik och regeringsalternativ vävs samman. Tidösamarbetet utsätts för nya påfrestningar, S tappar momentum och L:s spärrläge gör maktbalansen efter valet mer osäker.
Om partiet
Partiledare
Nooshi Dadgostar
Partiordförande sedan 31 oktober 2020
“Vänsterpartiet arbetar för ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet. Vi vill ha en stark välfärd utan vinstintressen, rättvisa löner och en hållbar klimatpolitik.”
Organisation
Vänsterpartiet(V)
Grundat: 13 maj 1917
Medlemmar: ca 29 000
Säte: Kungsgatan 84, Stockholm
Ungdomsförbund: Ung Vänster
EU-grupp: Vänstergruppen
Historia
Historisk bakgrund
Vänsterpartiet har sitt ursprung i den svenska arbetarrörelsen och bildades 1917 efter en splittring inom Socialdemokraterna.
Grundandet (1917)
Vänsteroppositionen inom SAP, inspirerad av bolsjevikerna, uteslöts på partikongressen i februari 1917. Den 13 maj bildade de Sveriges socialdemokratiska vänsterparti (SSV). Ledande personer var Zeth Höglund, Karl Kilbom och Kata Dalström.
Komintern-tiden (1919-1943)
Partiet anslöt sig till Komintern 1919 och bytte 1921 namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP). Perioden präglades av splittingar och lojalitet mot Sovjetunionen.
Förnyelse (1964-1990)
C.-H. Hermansson blev partiledare 1964 och inledde en förnyelse. 1967 bytte partiet namn till Vänsterpartiet kommunisterna (VPK). Partiet tog avstånd från Sovjets invasion av Tjeckoslovakien 1968.
Moderna Vänsterpartiet (1990-)
1990 ströks "kommunisterna" ur namnet. Under Gudrun Schyman (1993-2003) växte partiet till 12% (1998). Jonas Sjöstedt (2012-2020) konsoliderade partiet. Nooshi Dadgostar (2020-) fällde regeringen Löfven 2021 i marknadshyresfrågan.
Partiledare i urval
Sven Linderot (1929-1951), C.-H. Hermansson (1964-1975), Lars Werner (1975-1993), Gudrun Schyman (1993-2003), Lars Ohly (2004-2012), Jonas Sjöstedt (2012-2020).
Ideologi
Ideologisk grund
Vänsterpartiet baserar sin politik på socialism och feminism på ekologisk grund. Partiet använder marxistiska och feministiska analysverktyg.
Ideologiska grundpelare
Socialism: Partiet är kritiskt till kapitalismen och vill skapa ett jämlikt socialistiskt samhälle. Demokratisk kontroll över ekonomin förespråkas, men partiet avvisar sedan 1990-talet planekonomin.
Feminism: Infördes i partiprogrammet 1997. Partiet vill bekämpa patriarkatet och skapa jämställdhet.
Ekologism: Klimat och miljö ska genomsyra all politik. Omställningen ska vara socialt rättvis.
Prioriterade politikområden
- Vinster i välfärden: Skattepengar ska gå till verksamhet, inte aktieägare - Skattepolitik: Högre skatter på höga inkomster och kapital för omfördelning - Arbetstid: Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön - Klimat: Omfattande investeringar i grön omställning - Internationellt: Solidaritet, fredsarbete, EU-kritik (slopade utträdeskravet 2024)
Partisymbol
Den röda nejlikan har använts av arbetarrörelsen sedan 1800-talet. Vänsterpartiet har använt den som demonstrationsmärke sedan 1918.
Fakta
Nyckeldata
- Officiellt namn: Vänsterpartiet
- Grundat: 13 maj 1917
- Tidigare namn: SSV (1917), SKP (1921), VPK (1967)
- Partiledare: Nooshi Dadgostar (31 oktober 2020)
- Partisekreterare: Maria Forsberg
- Gruppledare riksdagen: Samuel Gonzalez Westling
- Medlemsantal: 28 873
- Huvudkontor: Kungsgatan 84, Stockholm
- Ungdomsförbund: Ung Vänster
- EU-grupp: Vänstergruppen (GUE/NGL)
- Riksdagsmandat: 24 / 349 (2022)
Senast uppdaterad: 2026-02-08
Foton: Wikimedia Commons (CC BY-SA)